Den sociala sammanhållningen i Sverige i riskzonen på grund av stigande ojämlikhet och en oro för en växande mångfald

Även om få majoritetssvenskar känner sig marginaliserade finns det tecken på att detta håller på att förändras, i takt med att ojämlikheten ökar och i takt med att deltagande på arbetsmarknaden minskar bland dem med lägre utbildning. Utöver dessa utmaningar, finns en växande rädsla bland vissa av dem som tillhör majoritetsbefolkningen för att Sveriges invandrarbefolkning ska försvaga svenska värderingar och den svenska livsstilen.

Detta är några av slutsatserna som dras i rapporten ”Majoritetssvenskar i Storstockholm” som skrivits av Tobias Hübinette och Charlotte Hyltén-Cavallius, Mångkulturellt Centrum i Botkyrka, på uppdrag av Open Society Foundations inom projektet ”Hemma i Europa”.

Projektet ”Europas vita arbetarklassbefolkning”, som Open Society Foundations har tagit initiativ till, undersöker sex vita majoritetsbefolkningars vardagsupplevelser i Västeuropa, bland annat i Stockholm, och deras åsikter om en rad frågor, bland annat sysselsättning, hälsa, utbildning, boende, politik och medier.

”Stockholmsstudien fokuserar på södra Botkyrka i Storstockholm, men slutsatserna speglar sannolikt erfarenheter som görs på andra håll i Sverige”, säger Nazia Hussain, chef för Open Society Foundations ”Hemma i Europa”-projekt. ”Invånarna i södra Botkyrka åtnjuter bättre ekonomisk trygghet än människor i andra städer runt om i Europa, men den ekonomiska tryggheten kan inte tas för given, särskilt inte av människor som tillhör de delar av majoritetsbefolkningen vars utbildningsnivå sjunker.”

Rapportförfattarna konstaterar också:

  • Gemenskap, socialt engagemang, sysselsättning och utbildning är alla avgörande faktorer för att hjälpa till att minska marginaliseringen
  • Medborgarnas engagemang kan stärkas ytterligare genom att säkerställa att invånarna kan föra fram sina åsikter, påverka den lokala politiken och den lokala servicen.
  • Engagemanget kan bli mer inkluderande genom att ungdomar och invandrare uppmuntras att delta. Hälsa, boende, trygghet, samhällsaktiviteter och öppna allmänna utrymmen kan alla bidra till att stärka sammanhållningen
  • Det behövs en förnyelse av den svenska identiteten baserad på jämlikhetstanken och respekten för mänskliga rättigheter, och en ökad insikt om betydelsen av Sveriges ökande mångfald
  • Mer insatser behövs för att se till att majoritetssvenskar finner sig tillrätta i en verklighet med en allt mer blandad befolkning.

”Sverige får inte ta sina positiva erfarenheter av att välkomna nya invandrare för givna. Att garantera tillgång till arbetsmarknaden för alla invånare är nyckeln till att minska och förebygga marginalisering i Stockholm och på andra håll i Sverige” kommenterar Charlotte Hyltén-Cavallius, medförfattare till rapporten. ”Det gäller personer från både minoritets-och majoritetsgrupper.”

”Det här är en angelägen rapport om en viktig fråga. Jag ser fram emot att följa debatten som förhoppningsvis blir resultatet”, säger Lisa Pelling, migrationsforskare och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé.

Noter

  • ”Vita arbetarklassbefolkningar i Stockholm” är en del av en forskningsserie som täcker sex städer i Europa. Projektet ”Europas vita arbetarklass” har initierats av Open Society Foundations projekt ”Hemma i Europa” för att dokumentera erfarenheter i vita samhällen i sex städer i Europa: Århus, Amsterdam, Berlin, Lyon, Manchester och Stockholm.
  • Rapportens resultat bygger på kvalitativa forskningsmetoder, inklusive intervjuer med viktiga aktörer i staden och på nationell nivå samt diskussioner i fokusgrupper med majoritetssvenskar. Rapporten bygger också på en genomgång av tidigare studier och existerande kunskap. Forskningen för denna rapport genomfördes i början av februari 2013 till slutet av maj 2014.
  • ”Hemma i Europa”-projektet, en del av Open Society Foundations, arbetar för att främja jämlikhet för grupper som är marginaliserade från det civila, politiska och kulturella livet i ett föränderligt Europa. ”Hemma i Europa” arbetar för förändring tillsammans med gräsrotsgrupper i det civila samhället, beslutsfattare, praktiker och invånare i 20 städer i Västeuropa.
  • Huvudförfattare av denna rapport är forskarna Tobias Hübinette och Charlotte Hyltén-Cavallius från Mångkulturellt centrum i Stockholm. De har tagit hjälp av sina kollegor Nina Edström, Michael Morberg, Anna Tulin Brett, Marcel Moritz och Emilie Sundbom. Open Society Foundations är ensam ansvarig för innehållet i rapporten.